Sjötrafikens och sjöfarten förutsättningar ändras i och med klimatförändringarna

Betydelsen av en fungerande sjöfart för samhället

Finlands utrikeshandel och ekonomiska utveckling är beroende av en fungerande sjöfart året runt. 90 procent av exporten och 70 procent av importen går via havet. Sjötransporterna har ökat kontinuerligt. 2006 transporterades cirka 100 miljoner ton gods via Finlands hamnar och fram till år 2030 beräknas transportmängderna öka till 150 miljoner ton. Denna ökning leder sin tur till en betydande ökning av oljetransporterna i Finska viken. [1]

Finland har ett tätt nätverk av hamnar, men hamnarna är till största delen små och varuflödena är fördelade mellan många olika hamnar. 23 av hamnarna hålls öppna året runt. Hamnarna i Bottniska viken behöver isbrytare under ungefär ett halvår, medan man i hamnarna i Finska viken behöver dem i tre månader. [1]

Sjöfartens och trafiken på de inre vattenvägarnas sårbarhet inför klimatfaktorer

De viktiga väderfaktorerna för sjötrafiken är temperaturerna och de isförhållanden som de medför samt vind och stormar, som påverkar vågbildningen och sätter gränser för vilka fartyg man kan använda. Även nederbördsmängden har en betydelse i synnerhet för trafiken på de inre vattenvägarna, eftersom nederbördsmängderna påverkar vattenföringen och vattennivån och därmed underhållet av de inre vattenvägarna. [1] [2]

Den stigande havsnivån som orsakas av klimatförändringarna påverkar också sjöfarten i framtiden. Vid kusterna i Finland tar landhöjningen och den stigande havsnivån tills vidare ut varandra och så kommer det fortsätta att vara under de närmaste decennierna på Bottniska vikens kust. I Finska viken sker landhöjningen emellertid långsammare, och i framtiden kan höjningen av havsvattenståndet överstiga landhöjningen. [2]

Förhållandena för vintersjöfarten ändras

De mildare vintrarna i och med klimatförändringarna innebär att istäckets omfattning och varaktighet minskar under det här århundradet. Ändrade isförhållanden kan få betydande konsekvenser för sjöfarten. Å andra sidan kan en förkortning av den istäckta perioden underlätta hamnarnas verksamhet och minska deras verksamhetsutgifter. Ett minskat istäcke på Östersjön kan emellertid orsaka kraftig sjögång och svåra förhållanden för sjötransporterna, när en allt större del av havsytan är öppen för vindar. Då orsakar västliga och sydvästliga vindar packis och bildar tjocka bälten av issörja framför vinterhamnarna i Finska viken och de östra delarna av Bottniska viken, vilket försvårar för sjötrafiken och gör den långsammare. En eventuell ökning av stormvindarna är en av utmaningarna för vintersjöfarten i framtiden, även om det fortfarande är ganska svårt att förutspå förändringarna i vindarna. [2]

De förändrade isförhållandena påverkar även de finska hamnarnas ställning inom den internationella sjöfarten. De hamnar i norr som konkurrerar med hamnarna i Bottenhavet, som exempelvis Murmansk, gynnas också av de ändrade isförhållandena. Man tror att sjötransporterna i takt med att klimatförändringarna fortskrider kommer att förskjutas till Nordostpassagen, till en början sent på somrarna, vilket skulle förkorta transporttiderna betydligt mellan Europa och Asien.
 [3]

Båtsäsongen förlängs

En ökad medeltemperatur lär medföra en förlängd båtsäsong och att båtlivet ökar i popularitet både i inlandsvatten och på havet. Det är också möjligt att antalet personer som är oerfarna av båtar ökar, vilket kan medföra utmaningar för sjötrafiken. Ökad förekomst av stormvindar och åskbyar i och med klimatförändringarna kan även försätta båtförare i riskfyllda situationer. [2]

Bland klimatförändringarnas effekter på trafiken på de inre vattenvägarna är de viktigaste ökade nederbördsmängder, vilket leder till fler översvämningar och ökad vattenföring. Det kan innebära begränsningar för bland annat underfartshöjderna för broar. Å andra sidan kan en sänkning av vattennivån orsakad av torra perioder lokalt begränsa passagen för större båtar. [1]

Även klimatpolitiken påverkar sjöfarten

De internationella strävandena att minska växthusgasutsläppen märks även inom båttrafiken, och de skärpta kraven kan leda till ändrade krav på de fartyg som används för sjöfart. Det är exempelvis möjligt att maxkraften i motorerna i handelsfartygen minskas av klimatpolitiska skäl. Det kan i framtiden leda till att det vid svårt vinterväder är fler fartyg på farvattnen som behöver hjälp på grund av att de råkat ut för svåra isförhållanden. [3]

Metoder för anpassning till klimatförändringarna inom sjötrafiken

De centrala anpassningsåtgärderna på sjöfartsområdet är uppdatering av kraven på fartygsparken på grund av ökad förekomst av extrema väderförhållanden samt förbättring av säkerhetsanordningars synlighet, hållbarhet och underhållssäkerhet. Även förebyggande arbetsplanering, som tar hänsyn till en förlängd tjällossningsperiod på havet samt förändringar i vindar och istäcket, kan bidra till en anpassning till klimatförändringarnas effekter och minska kostnaderna för dessa. På de inre vattenvägarna kan förändringar i nederbördsmängd och torka leda till att man exempelvis behöver ändra dräneringsmetoderna. När det gäller havsmätning ökar effekterna av klimatförändringarna i synnerhet behovet av att kontinuerligt utveckla utrustningen. Isförhållandena blir inte nödvändigtvis lättare för sjöfarten, åtminstone inte inom en snar framtid, för blåsigheten ökar havsisens rörlighet och får den att packa ihop sig mer. För att trygga sjötrafiken på vintern krävs det ett ännu närmare samarbete med de andra länderna i Östersjöområdet, särskilt med Sverige, så att isbrytarkapaciteten placeras optimalt i varje enskild situation. Man måste också använda sig av långsiktiga väderprognoser och hitta alternativa fartleder vid svåra isförhållanden. Att förse aktörerna inom sjöfarten med rätt sorts väderinformation är en viktig förutsättning för att lyckas med nästan alla anpassningsåtgärder. [2]