Klimatförändringens effekter på vattnets kvalitet

Vattenkvaliteten påverkas av många faktorer

Största delen av Finlands sjöar, älvar, bäckar och konstgjorda bassänger har ett utmärkt eller bra ekologiskt tillstånd. Problem med vattenkvaliteten orsakas bland annat av näringsbelastning, låg syrehalt, ökad salthalt, försurning, högre temperaturer, svag mikrobiologisk kvalitet samt olika gifter och bekämpningsmedel. [1] Vattendragen förstörs lätt [2]. Utsläpp från industrin förorenar och försurar vattnen, och avrinning av näringsämnen från jordbruket övergöder dem. [3]

Det varmare klimatet äventyrar vattenkvaliteten

Klimatförändringens effekter på vattendragen beror främst på variationer i temperaturen. Finlands klimat väntas bli 2–6 grader varmare före utgången av det innevarande århundradet [4].  Enligt en uppskattning som gjorts inom ramen för det finländska Forskningsprogrammet för atmosfäriska förändringar SILMU kan vattendragens yttemperatur höjas med 1–2 grader före utgången av 2050. Temperaturerna stiger i synnerhet i södra Finland. [5]. Temperaturväxlingarna har effekter på vattnets syrehalt, redoxpotential, skiktning och blandning samt på organismernas tillväxt. De stigande temperaturerna i vattendragen ökar algblomningarna och bakterie- och svamphalterna. Dessutom kan en hög temperatur öka frigörelsen av skadliga flyktiga och halvflyktiga föreningar från vattnet i atmosfären, t.ex. ammoniak, kvicksilver, dioxiner och olika bekämpningsmedel. [6]

Den stigande temperaturen kan också öga övergödningen av vattnen. I övergött vatten ökar planktonalgernas primärproduktion, vilket gör vattnet grumligare. Då minskar vattnets genomtränglighet för ljus, och syreförbrukningen i vattendraget ökar. Syretillgången kan försämras särskilt i bottnen på grund av den ökade mängden organiskt material som sjunker ner. Klimatförändringen har både direkta och indirekta effekter på vattenkvaliteten. Som en indirekt effekt kan exempelvis en mild vinter öka avrinningen av näringsämnen på jord- och skogsbruksdominerade områden. Dessutom ökar ytavrinningens relativa andel när marken är tjälbunden. [2]

Blir kraftiga störtregn vanligare?

Regnmängderna kan öka i Finland till följd av klimatförändringen med 0–20 procent om somrarna och med 10–40 procent om vintrarna före utgången av det innevarande seklet. [4]. Den ökade regnmängden torde öka den årliga avrinningen med 0–60 procent, beroende på nederbördsscenario, före utgången av detta århundrade [7]. Den ökade nederbörden om sommaren behöver inte öka flödena eftersom den högre temperaturen gör att även avdunstningen är större [4]. I de sjödominerade avrinningsområdena i södra och mellersta Finland kan den årliga avrinningen minska något till följd av avdunstningen från sjöarna [7]. Den ökade regnmängden utgör dock en risk för kvaliteten på vattnet i vattendragen. Den ökade nederbörden sköljer med sig mer näringsämnen, sjukdomsalstrare och skadliga ämnen. Den ökade belastningen försämrar vattnets kvalitet. [8]

Klimatförändringen inverka inte bara på regnmängden, utan även på regnets styrka. I framtiden ökar i synnerhet vinterregnen, och sommarregnen blir starkare. Även om den totala regnmängden under framtiden somrar hålls på ungefär samma nivå, kan kommande somrar präglas dels av torka, dels av störtregn. [4]

Den ökade regnmängden tillsammans med en större intensitet av regnet påverkar förekomsten av vattenerosion. Dessa faktorer har också en inverkan på strändernas stabilitet, förändringarna i älvfårorna och transporten av sediment. Klimatförändringen exponerar branta strandbankar för erosion av jordmånen och jordskred. [6] Starka skyfall kan också orsaka fler översvämningar [2].

Översvämningar försämrar vattnets kvalitet

Klimatförändringen kan öka förekomsten av översvämningar och förändra tidpunkten när de uppstår. Översvämningar medför olika slags utmaningar för vattenförsörjningen och vattenkvaliteten. Kapaciteten i kombinerade avlopp och pumpstationer kan överskridas när vattennivån stiger, och då kan man bli tvungen att pumpa ut avloppsvatten direkt i vattendragen. Även trädstammar, isblock och annat material som svämvattnet transporterar med sig kan orsaka verksamhetsavbrott i anläggningarna och därigenom öka behovet att leda ut orenat avloppsvatten i vattendragen.

Kvalitetsproblem uppstår även när svämvatten blandas med hushållsvatten. Ytvatten kan komma in i brunnarna såväl vid översvämningar som under snösmältningen om våren. Svämvattnet utgör en risk särskilt för vattenförsörjningen i glesbygden. [2]

Den stigande havsnivån hotar sötvattensreserverna i kustregionerna

I Finland påverkas den stigande havsnivån av landhöjningen längs kusterna och den globala höjningen av havsnivån [9]. Bidragande orsaker till att havsnivån stiger är vattnets värmeexpansion, glaciärsmältningen och minskningen av de snötäckta områdena. Vid sidan av vattenståndet i oceanerna påverkas havsytan i Östersjön även av variationer i vattenmängderna från de älvar som utmynnar i Östersjön samt av växlingar i distributionen av vatten under året. Havsytan i Östersjön väntas stiga ungefär lika mycket som i oceanerna. [10] Uppskattningarna över hur mycket havsnivån stiger förknippas dock men många osäkerhetsfaktorer [9]. Den högre havsytan kan ha negativa konsekvenser särskilt på kvaliteten av grundvattnet i kustområdena. Det högre havsvattenståndet kan göra det möjligt för saltvatten att komma i kontakt med grundvattnet och därigenom försämra vattenkvaliteten. [11] [12]

Vattenkvaliteten hotas av torkan

Utöver översvämningar kan vattenkvaliteten också försämras av torka. Uppvärmningen av klimatet kan öka antalet dagar av torka på vidsträckta områden i Finland. Det lägre vattenståndet tillsammans med de högre näringsämneshalterna och sedimentvolymerna försämrar grund- och ytvattnets kvalitet. [6] Torkan minskar flödena, vilket leder till att den interna belastningen försämrar vattnets kvalitet och minskar dess syrehalt. När grundvattnets yta sjunker, kan vattnets järn- och manganhalter stiga i takt med att syretillgången i vattnet förändras. Syrebristen kan också leda till förekomsten av ammonium, organiskt material, metan och svavelvätegaser, vilka kan ge vattnet en dålig smak eller lukt. [13] Torkan kan också göra det svårare att få tillräckliga mängder med hushållsvatten av god kvalitet. [2]