Klimatförändringens effekter på Finlands ekonomi

Artikel

På kort sikt kan klimatförändringen ha positiva effekter inom vissa sektorer i den finländska ekonomin. Utvecklingen kan dock vända i negativ riktning om utsläppen av växthusgaser ökar i nuvarande takt under de kommande åren. En snabb klimatförändring kan också leda till att det blir svårare att anpassa sig till och utnyttja de nya omständigheterna. Fluktuationer i världsekonomin och klimatförändringens effekter på andra länder är också av central betydelse för Finlands ekonomiska utveckling.

Även Finlands ekonomi är klimatkänslig

Klimatförändringen påverkar olika länders ekonomiska verksamhet på olika sätt, och de rika och utvecklade länderna har ofta bättre möjligheter än andra att anpassa sig. Enligt uppskattningar kommer både befolkningen och den ekonomiska verksamheten att koncentrera sig till nordligare regioner allteftersom klimatförhållandena i söder blir mer utmanande [1].

De direkta konsekvenserna av ett varmare klimat förväntas åtminstone till en början vara positiva inom vissa sektorer i den finländska ekonomin såsom jord- och skogsbruket [2] [3]. För närvarande står jord- och skogsbruket samt vilt- och fiskerihushållningen för 2,7 procent av Finlands BNP [4]. Deras betydelse för Finlands ekonomi är emellertid större eftersom produkter från denna primärproduktion används som råvaror inom skogs- och livsmedelsindustrin.

Eftersom utrikeshandeln står för största delen av Finlands bruttonationalprodukt kommer förändringarna i den globala ekonomin sannolikt att få långtgående konsekvenser även hos oss. Under åren 2005-2008 har exportens andel av BNP i genomsnitt varit 32 procent. Under den ekonomiska krisen 2009 sjönk andelen till 27,5 procent. [4] År 2009 minskade exporten med 24 procent samtidigt som BNP sjönk med 7,8 procent [5]. Problem i andra länders ekonomi kan således lätt avspeglas på Finlands ekonomiska framgång. [3]

Jordbruket kan dra nytta av klimatuppvärmningen

Jordbrukets andel av Finlands BNP är inte så stor i sig, men lönsamheten är också viktig för livsmedelsindustrin, som använder råvaror som till 85 procent är av inhemskt ursprung [6]. Dessutom anses jordbruket ofta vara en viktig sektor med tanke på självförsörjningen, säkerheten och landsbygdens livskraft.

Jordbruket är bland de mest klimatkänsliga branscherna i Finland. Det har dock uppskattats att klimatförändringen också har positiva effekter på det finländska jordbruket, till skillnad från vad som är fallet i många sydligare länder. Jordbrukets lönsamhet förbättras sannolikt av att uppvärmningen förlänger vegetationsperioden och förskjuter odlingsgränsen norrut samt av den höjda koldioxidhalten i luften. [2] Det kan bli lönsamt att odla nya växtsorter som ger större skörd, t.ex. majs. Vår självförsörjning av protein kan eventuellt också förbättras. [7]

Med tiden kan dock en kraftigt stigande temperatur inverka negativt på det finländska jordbruket, vilket i sin tur minskar den ekonomiska nyttan. Till exempel kommer utgifterna för bekämpning av skadeinsekter sannolikt att öka. Uppvärmningen kan också orsaka problem för utsädesproduktionen. Dessutom kan tillväxten begränsas av om somrarna blir torrare samt av den näringsfattiga jordmånen. Man måste välja ut och förädla nya sorter som lämpar sig för de förändrade naturförhållandena. Om man vill dra nytta av den stigande temperaturen och andra fördelar måste man således först ändra på praxis och eventuellt göra investeringar för att genomföra reformerna [8].

De problem som eventuellt är att vänta i de matproducerande regionerna på andra håll i världen och den ökade efterfrågan på mat kan ta sig uttryck i dyrare jordbruksprodukter också i Finland, vilket kan vara problematiskt ur konsumenternas synvinkel. Å andra sidan kan en bättre lönsamhet inom jordbruket vara bra för den offentliga ekonomin om det minskar behovet av jordbruksstöd [2].

Skogsbruket: snabb tillväxt och långsam anpassning

En väsentlig del av Finlands export består av skogsbruksprodukter: år 2009 var deras andel cirka 19 procent av den totala exporten [9]. Vanligen säljs endast 30 procent av produktionen på hemmamarknaden [8]. I dagsläget utgör furu (ca 50 procent) och gran (ca 30 procent) merparten av den inhemska trävaruproduktionen [10]. Det har uppskattats att björken till följd av det varmare klimatet kommer att börja konkurrera om utrymme med dagens dominerande trädarter [11], om man inte favoriserar vissa arter i skogsvården [12]. Idag används björken i Finland för tillverkning av många slags kvalitetsprodukter [13]. Möjligheten att minska importen av björk och öka förädlings- och marknadsvärdet på de produkter som tillverkas kan ge skogsindustrin större intäkter.

De stigande temperaturerna och den längre vegetationsperioden förväntas påskynda skogens tillväxt. Totalt beräknas trädbeståndets tillväxt påskyndas med ungefär 10-15 procent i södra Finland och 25-35 procent i norra Finland under detta århundrade, varvid trävaruindustrin får bättre tillgång till inhemsk träråvara [8]. Högre tillväxtprognoser har också presenterats [12]. Träden flyttar sig emellertid norrut långsammare är temperaturzonerna, vilket gör det svårare att anpassa sig till de nya förhållandena och kan leda till problem för trävaruproduktionen (se Skogsbruk). Nya växtsjukdomar samt skogsbränder och kraftigare stormar kan orsaka skador [14]. Särskilt i södra Finland kan vindrelaterade skador bli vanligare i och med att marken inte längre fryser som förut under den blåsigaste årstiden, med följden att träden faller lättare [12]. För närvarande är man dåligt förberedd på skador, då endast cirka en tredjedel av de finländska skogarna är försäkrade [15].

Bild 1. Träd som fällts av en tromb.

© Sirpa Pellinen

De ekonomiska effekterna av trädbeståndets tillväxt är oklara eftersom skogen redan nu växer snabbare än vad man hinner använda: under perioden 2005-2009 var skogens tillväxt 99 miljoner kubikmeter per år medan avgången var 67 miljoner kubikmeter per år [10]. Trots detta finns det prognoser som säger att man fram till slutet av århundradet skulle kunna avverka upp till 89 procent mera skog än vad man gör idag [12]. Likaså är det svårt att förutspå förändringar i efterfrågan på trävaror, skogsindustrins utveckling i Finland och den övriga världen samt betydelsen av nya kommersiella innovationer för skogsindustrins ekonomiska utsikter.

Energibehovet minskar

När det gäller energianvändningen kommer klimatuppvärmningen att innebära lägre uppvärmningskostnader på vintrarna. Nedkylningskostnaderna på somrarna kommer på motsvarande sätt att stiga, men behovet av luftkonditionering kommer sannolikt att vara måttligt jämfört med många sydligare länder. Med avseende på energianvändningen kommer Finland och de övriga nordliga regionerna sannolikt att gynnas mest av det varmare klimatet [1] [16]. Å andra sidan kan energiproduktionens effektivitet bli lidande i och med att de varmare vattnen inte kyler ner produktionsanläggningarna lika bra som tidigare [17]. De ökande nederbördsmängderna förväntas dock leda till mer energi från vattenkraften. Även vindkraften kan bli mer lönsam när frysningsskadorna minskar.

Förutom de direkta effekterna av klimatförändringen kommer energisektorns framtidsutsikter i hög grad att påverkas av den energipolitik som förs i Finland för att minska på utsläppen.

Stormar drabbar byggnaderna och infrastrukturen

Bild 2. En skyddsvall på Salutorget i Helsingfors. 

© Riku Lumiaro

De ökande nederbördsmängderna och mera regn på vintrarna kommer sannlikt att öka vattenföringen och antalet översvämningar i åarna. Enligt en utredning om stora översvämningar som har gjorts av de regionala miljöcentralerna uppgår värdet på den egendom som ligger i översvämningsriskområdena i Finland till minst 550 miljoner euro. Den ökade blåsigheten och de kraftigare stormarna blir också dyra och byggnadernas livslängd kan bli kortare. Stora stormskador uppstår redan nu ungefär vartannat eller vart tredje år i Finland. Problemen beror vanligtvis på träd som fallit, delvis till följd av den minskade tjälen. År 2004 orsakade en enda storm som pågick i två dagar förluster på över 5 miljoner euro för Fortums eldistribution. Stormar kan också tillfälligt höja havsnivån vid kusten på en mycket kort tid [14]. Dessutom är det möjligt att den ofrusna marken på vintern minskar byggnadernas stabilitet och vägarnas bärkraft, vilket innebär problem för transporterna. Till exempel för järnvägar kan redan en liten höjdändring orsaka stora kostnader [1].

Snön lockar turister till norra Finland

Om snötäcket på bergstopparna på många populära semesterorter krymper kommer de finländska skidcentren eventuellt att öka i popularitet, vilket kan ge turismcentren i norra Finland större inkomster. Å andra sidan kommer förskjutningen av snögränsen norrut senare att försämra villkoren för många företagare också i Finland. I norr kan en del turismföretagare missgynnas av skogsbruk som bedrivs allt högre upp i norr [2].

Svårt att göra prognoser om samhällsekonomins utsikter

Det finns inga heltäckande bedömningar av hur klimatförändringen påverkar Finlands ekonomi, men enligt försiktiga prognoser kommer effekterna fram till mitten av detta århundrade att vara svagt positiva [3]. Läget kan dock snabbt förändras av extrema fenomen och instabilitet på marknaden. Finlands beroende av utrikeshandel gör det svårare att göra uppskattningar. Positiva förändringar i produktionsfaktorerna i Finland garanterar inga intäkter om klimatförändringen har klart negativa effekter på världsekonomin [18]. Enligt de dystraste prognoserna kommer den globala BNP på lång sikt att minska med upp till 20 procent [1]. Dessutom påverkas lönsamheten inom olika branscher i hög grad av förändringar i efterfrågan och utbudet. Dessa kan utvecklas i olika riktningar på grund av och oberoende av klimatförändringen.

Förläggare