Landhöjningen dämpar höjningen av havsnivån vid Finlands kuster
Östersjön är förbunden med världshaven genom de smala och grunda danska sunden. En nivåhöjning i de närliggande havsområdena märks också i Östersjön. Landhöjningen skyddar emellertid våra kuster mot höjningen av vattennivån. I synnerhet sker detta vid Bottniska vikens kuster.
Ojämn fördelning av världshavens nivåhöjning
Världshavens yta har börjat stiga, eftersom klimatuppvärmningen smälter glaciärer och värmer haven, varvid havsvattnets volym ökar. Stigningshastigheten är för tillfället ungefär 3 millimeter i året. [1] Havens nivåhöjning är inte lika snabb på alla ställen. Värmeexpansionen i havsvattnet höjer nivån på olika sätt i olika havsområden. Inte heller smältvattnet från isarna fördelas jämnt i världshaven.
Tyngdkraften i en stor ismassa leder till att den drar havsvatten till sig. När massan smälter minskar dragningskraften, och havsvattnet flyter bort från den smältande ismassan. Smältvattnet som frigörs från Grönlands inlandsis leder enligt modellresultat därför inte till någon större nivåhöjning i Östersjöns närområden. Om glaciärisen däremot smälter i Antarktis, märks detta också här [2]. Totalt sätt blir verkan av havsnivåns höjning i Östersjön lite under det globala medeltalet. [3]
Landhöjning inom Östersjöområdet
Inom Östersjö området fortsätter landhöjningen som påbörjats efter istiden [4]. I Vasatrakten är landhöjningen 90 centimeter (cm) per sekel och i Helsingfors 40 cm. Under 1900-talet har landhöjningen varit kraftigare än havsnivåhöjningen längs hela den finska kusten. Under den senaste tiden och i synnerhet i framtiden kan den allt snabbare havsnivåhöjningen förändra situationen. Kapplöpningen mellan landhöjningen och havsnivåhöjningen avgör i vilken riktning strandlinjen med tiden förskjuts. [3]
Finska vikens havsyta stiger
Enligt de nyaste bedömningarna höjs den genomsnittliga vattennivån vid sydkusten i Finland i förhållande till landområdet (bild 1, Helsingfors). Finska vikens havsyta stiger enligt den bästa uppskattningen ungefär 30 cm under åren 2000-2100. Enligt den värsta prognosen kan höjningen vara till och med 90 cm under samma tid. [3] Prognoserna är osäkra speciellt på grund av att man inte har tillräckligt god kännedom om hur inlandsisen beter sig om klimatet blir varmare.
Vid Bottniska viken jämnar landhöjningen ut havsytans stigning
Landhöjningen i de norra delarna av Bottniska viken kan förväntas bli kraftigare också i framtiden (bild 1, Vasa). Här skulle fortsättningsvis nya landområden stiga upp ur havet, visserligen långsammare än tidigare. För Bottenvikens del är den sannolikaste utvecklingen att havsnivån under åren 2000-2100 sjunker med ungefär 30 cm, medan den värsta prognosen ger en höjning av havsnivån om cirka 30 cm. [3]
För Bottenhavets del förväntas landhöjningen och havsnivåns stigning i stort sett ta ut varandra under innevarande århundrade. Enligt den värsta prognosen skulle havsnivån stiga här med ungefär 65 cm. [3]
Bild 1. Den genomsnittliga vattennivån i Helsingfors och Vasa. Observerade årliga medelvärden anges som fyllda cirklar, det sammanhängande strecket anger ett långstidsmedelvärde som beräknats utifrån observationerna fram till 1999 samt en uppskattning av den framtida medelvattennivån från och med 2000. De streckade linjerna beskriver den osäkerhet som främst beror på osäkerheten i hur mycket inlandsisarna smälter, och inte så mycket på grund av osäkerhet gällande utsläppen av växthusgaser.
© Ilmatieteen laitos
Översvämningarna kan bli kraftigare vid Finlands kuster
Klimatförändringen kan påverka förutom den genomsnittliga havsnivån också variationerna i vattennivån. Förändringar i vindförhållandena t.ex. fler stormar, samt ett tunnare istäcke under vintrarna påverkar korttidsvariationer i vattennivån. De maximala vattennivåerna och också de kortvariga variationerna i Östersjön har ökat under det senaste seklet och orsaken till detta fenomen verkar vara, åtminstone delvis, förändringar i vindförhållandena. [5] Enligt vissa undersökningar genomförda med hjälp av klimatmodeller kan maximivärdena öka också i framtiden. [6]
En viktig faktor bakom havsöversvämningarna är den totala mängden vatten i Östersjön. Om det finns lite vatten, kan inte ens en hård storm höja vattnet till en rekordnivå. Variationen i den totala mängden vatten i Östersjön beror i huvudsak på in- och utströmningen av vatten genom de danska sunden. Strömningen påverkas av bland annat vind- och lufttrycksförhållandena vid de danska sunden.